New York, New York! Ett utav stornamnen inom hardcore. Alla har hört om Lower East Side, om Queens och om Brooklyn. På gatorna skapades en ungdomskultur baserat på ett dysfunktionellt förhållande till samhället i stort, och med motivationen att vilja skapa något eget och äkta. Man tog the streets till musiken, vilket är ett signum för just New York hardcore. Tittar man lite högre upp geografiskt på New York så är Albany nästa stopp på hardcoretåget. Till skillnad från kidsen i citykärnan av New York så tog hardcore en annan riktning i Albany. En mer metalinspirerad och tyngre hardcore skapades, även om den där råa hardcoreattityden levde vidare. Det fanns dock ett band under sent 80-tal, innan andra stora Albany-akter som Stigmata, One King Down och Section 8 etablerade sig, som tog både Lower East Side-soundet och mentaliteten till Dirty Albs; NY Wolfpack.
Bandets historia är knackigt. Det startades av Don Sullivan på sång under 80-talet tillsammans med sin kompanjon Drew Keriazes. Båda hade tidigare lirat tillsammans i ett annat hardcoreband från Albany som hette Fit For Abuse (ska inte blandas ihop med Massachusetts Fit For Abuse), men bandet lades ner tidigt och istället bildades NY Wolfpack. Drew tog den ledande rollen i bandet och skrev majoriteten av bandets material, som senare släpptes på deras enda officiella skiva NY Wolfpack 1988 av en senare uppsättning av bandet. Både Don och Drew hoppade av innan släppet blev av, och in kom en Shane på gitarr och Steve Reddy på sång. Dessa två, tillsammans med två metalkids plus Drew, är de som pryder bilden på baksidan av deras 12:a släppt på BOMP! Records. Shane var den som gjorde den stora Wolfpack-tagen på tegelväggen som bandet poserar framför på albumet.
Med tanke på bandets svårigheter att fixa en stabil lineup blev det inte mycket live-framträdanden heller. Shane blev kickad efter endast ett enda framträdande live, och Steve valde att hoppa av efter en fem dagars turné längs med östkusten. Därmed upphörde bandet. Trots det hann de spela som förband till både Jerry’s Kids och Agnostic Front. Steve gick vidare till att vara roadie åt Youth Of Today på deras Break Down The Wall Tour 1987 och är sedan 1992 ägare av Equal Vision Records.
Ljudmässigt så får man tänka Warzone, fast mindre järnkors och mer graff och rock. Bandet såg lite ut som Cro-Mags under Alpha Omega-eran med sina Nikes, tajta killjeans, DRI-frilla och vita tank tops som alla pappor med brösthår äger, men musiken är en perfekt kombo av fräck Warzone-bas som klänger sig fast på Boston-inspirerade hardcoreriff. Gillar man även Raybeez speciella sätt att lägga text och sång på kommer NY Wolfpack falla en i smaken direkt. Det är en symbios av metal i deras image och hardcore i deras attityd och musik som gör att bandet sticker ut i deras sammanhang.
Det är ett band som har funnits i limbo av hardcorehistorien, men som på väldigt många sätt har anknytningar till den. Inte bara att de hyllar band som DYS med bandnamnet, de har delat scen med stora namn och delar av bandet har fortsatt att sätta sin prägel på hardcore. Till alla Warzone-älskare där ute rekommenderar jag varmt NY Wolfpack. Detta är ett band som antagligen har gått under radarn hos många, vilket är synd. Det är lite av ett outcast-band vad gäller New York hardcore, men det är riktigt catchy när man väl har greppat deras sound. Ta en lyssning på låten Bustin’ Out här nedan så får du en försmak hoppas jag!
Skrivet av Emelie Norenheim.
Hardcore Sverige 