Datumet är den nittonde februari 2022. Det är fortfarande kallt ute, alla småpunkare vid Nordstan envisas med att ha kläder som är alldeles för kalla. Patchar med band som Anti-Cimex, Totalitär och Crass pryder jeansjackor och byxor, tafatt påsydda med tandtråd. Sedan säkerhetsvakterna förbjöd dem från att sitta på trappan inne i centrumet är de förvisade till bänken utanför. Luften luktar cigg och avgaser, ljudet av centrums folkmassa blandas med kollektivtrafiken. Pandemin är på väg mot sitt slut, och ikväll är det den första spelningen Moral Panic sätter upp sedan restriktionerna släpptes. John och Hugo från Sidestep är på väg till Fängelsets lilla kafé och har vägarna förbi. De får syn på den lilla skaran punkare, perfekt klientel för hardcore tänker de. De två introducerar sig till barnen, och talar om för dem att ikväll är det en hardcorespelning som de borde gå på. Till deras förvåning så verkar det redan vara planen. John och Hugo rör sig vidare mot lokalen, ovetandes om vad som komma skall.
När man kommer från Stockholmsgatan går man rakt upp mot Fängelset, och svänger sedan åt vänster för att gå igenom en gallerdörr till innergården. När man kommer in hör man grus knastra under kängor och sneakers och skratt studsa mellan väggarna. Snart öppnas dörren, förväntan känns i luften. Alla vill in i värmen. Banden som spelar är Existence, Sidestep, Outstand och Bulls Shitt. Moral Panic och och folk i banden står i köket och snackar, när allt är uppriggat är det bara att vänta till insläpp klockan sex. Det är ovanligt många kids som kommit, många nya ansikten.
Hardcorevågen
För varje månad ökar antalet besökare, och Moral Panic märker hur lokalen bara verkar bli mindre och mindre. Förändring sker hos ungdomarna, hos en del blir patchbyxor och kängor till sneakers och cargo, och snart finns ett gäng med utpräglade hardcore-kids som blir regulars på spelningarna. Folk utvecklar sin egen moshstil, vågar ta mer plats, och gemenskap skapas kring musiken. Moral Panic Street Team startas upp och systematiskt delas det ut flygblad på säkert tio skolor, affischer syns i hela staden. Hardcore är för alla, och ska därför nå ut till alla!
Till slut behöver Moral Panic byta lokal till fängelsets stora sal i samma byggnad. Ibland räcker inte ens det till, det blir så många att Moral Panic måste neka folk i dörren trots att lokalen rymmer nästan tvåhundra personer. Regelbundenheten, den intensiva marknadsföringen och möjligheten för unga att få ett sammanhang är det som gav upphov till den nya hardcorevågen. Det, och en hel del tur.
Intervjuer med en ny generation
Jag har intervjuat några av de som har varit med från början, som sett utvecklingen och växt in i hardcore själva, tillsammans med hardcorevågen. Lynn från FEDxUP, Tompa från Bound 2 Break och Melle från Dogfight kommer till tals.
Lynn, 13, från FEDxUP!
Hur har det varit att växa upp under hardcorevågen i Göteborg?
Mitt liv har nog aldrig varit såhär kul innan, kom in i hardcorescenen när jag var runt 11-12 och har fått träffa likasinnade folk som har lika mycket damp som mig och som strävar efter detta haha.
Vad var ditt första intryck av Moral Panic och hardcore?
Mitt första intryck var att detta skulle bli något stort, för att punkscenen redan är stor i Göteborg så skulle detta locka ännu fler till det de gillade. Kändes inte riktigt som att jag passade in någonstans tills jag hittade hardcore, ingen bryr sig om hur gammal du är, hudfärg eller etnicitet, man är alltid välkommen liksom. Självaste intrycket av hardcore var att man kunde klä sig typ hur som och ingen skulle kalla dig emo eller basic, det finns inte någon riktigt stil, blev också rätt chockad när jag fick reda på hur många subgenres till finns till hardcore och hur olika de kan låta.
Hur startade FEDxUP och hur går det med bandet?
FEDxUP startade efter att jag och min vän Noel velat ha ett band men sen inte gjort något åt det, förens runt sommaren då jag gjorde ett konto (@feduphc) för FEDxUP och gjorde ett inlägg där jag helt enkelt bad folk ansöka till att bli gitarrist eller basist i bandet. Fick över 100 följare på en natt bara och sjukt många delningar, kort efter det fick vi frågan om att spela på edge day, som vi tackade ja till, blev snabbt en hit och efter att vår gitarrist lämnat så letar vi återigen gitarrister, men vi har några som frågat och ska få testrepa med oss!
Vilket är det bästa Göteborgsbandet?
Riktigt svår fråga men antingen Sidestep eller Bound 2 Break, Sidestep skulle jag säga för att de ger mig lika mycket damp som första gången jag lyssnade på dem men Bound 2 Break för att det är nyare material och jag hypar band med yngre medlemmar.
Tompa, 16, från Bound 2 Break
Hur hittade du till hardcore?
Jag och mina dåvarande bandkompisar i Usch! gick på en hardcorespelning och så fortsatte jag gå på dem för det var något att göra. Vid en viss punkt fastnade jag väl för hela grejen då den förde med sig en grupptillhörighet jag aldrig hade upplevt förut, och musiken var också najs även om det tog mig lite tid att uppskatta den aspekten av det. Jag minns inte så många detaljer från perioden då jag började gå på spelningar konstigt nog. Jag tyckte det lät exakt samma som all annan punk, bara gitarrbrus och skrik typ. Ett najs minne jag har från den tiden är att jag stod längst bak vid Lilla Kaféets scén på Fängelset när nåt band spelade, och de blev helt tyst i en sekund och så började dem spela igen, och då ba tänkte jag ”wtfffff”.
Varför tror du hardcore blev så populärt i Göteborg?
Moral Panics policy att deras spelningar ska vara gratis för alla under 20 år är definitivt en stor del av förklaringen. Jag hade inte gått på nån Moral Panic spelning innan jag fastnade för Hardcore ifall de inte var gratis. 100 kr är mycket pengar för en 15åring. Jag tror också att de vuxna i Göteborgsscenen gjorde och gör ett väldigt bra jobb av att lära känna de yngre som går på spelningar och visa dem hur allt funkar.
Hur startade Bound 2 Break?
Jag ville spela trummor i ett hardcoreband ända sen jag insåg att hardcore är najs. Jag och Elvira som sjunger i B2B brukade spela i ett kängband som hette Usch! tidigare och en dag när vi var på väg hem från att ha spelat en spelning i Falköping så bestämde vi oss för att starta ett hardcoreband tillsammans med Sten som också spelade i Usch! Sen hade vi massa ändringar i lineup, bland annat hoppade Sten av för hon hade inte tid med två band. Till slut blev det Elvira på sång, jag på trummor, och så rekryterade vi Noa på bas och Frans och Hirad på gitarr. Noa och Frans gick samma skola som Elvira så därför kände hon dem, och Hirad bara dök upp i Göteborgs Hardcorescen en dag och vi frågade om han ville spela med oss och han sa ja. Och så var vi ett band.
Vilket var det första hardcorebandet du fastnade för?
Sidestep. 100% av alla unga i scenen man frågar kommer svara detta. Så förutom Sidestep var det nog Life’s Question eller xRepentancex, båda upptäckte jag genom att jag hörde de vuxna i scenen prata om dem eller ha på sig deras merch.
Vilket är det bästa Göteborgsbandet?
Nuförtiden är jag alltid mest taggad när Outstand ska spela, så det är väl Outstand enligt mig.
Melle, 18, från Dogfight
Hur hittade du till hardcore?
Precis som för många andra ska exakt all kudos här till Usch!. Mina polare hade ett crustband som lyckats bli bokade av Moral Panic, jag pallrade mig dit, och kände på dirren att det här var min grej. Sen hade jag väl en rätt parallell utveckling med själva scenen, blev mer och mer insnärjd i takt med hur det växte.
Vad betyder hardcore för dig? Hardcore för mig är helt och hållet synonymt med gemenskap. Det finns ingen plats i världen där jag känner mig så trygg och bekväm som nersjunken i en svettig, söndersutten fusklädersoffa eller med skallen mosad av en riktigt tung windmill.
Vad var ditt första intryck av Moral Panic och hardcore?
Det minns jag knappt. Kommer ihåg att jag var taggad som fan på moshpits redan innan, så det största var väl hur mäktigt det kändes att få se det in action. Första bandet jag såg var Sidestep, och där fastnade jag för musiken snabbt också. Kom hem på kvällen helt bäng på adrenalin och fick kallduscha för att lugna ner mig.
Hur känns det att ha invigt stora salen med Dogfights första spelning den 17 december?
Mäktigaste någonsin. Verkligen den fetaste dagen i mitt liv, aldrig vart så nervös och taggad innan. Bara att få dela scen med de band som blivit ens idoler var fett nog, och att få vara med på invigningen tog det över kanten. Kommer aldrig någonsin glömma hur det kändes.
Vilket är det bästa Göteborgsbandet?
Hjärnan säger Bulls Shitt, hjärtat säger Sidestep. För mig finns det inget som jämför med hur golvet buktar när ”Still Alive” dundrar igång.
Framtiden för Göteborg Hardcore
Det är svårt att inte tänka på vad som kommer hända när hardcorevågen dör av, speciellt för de som varit med när hardcore i Sverige i stort sett var dött. Ibland kommer det inte lika mycket folk som det gjorde för några månader sedan, och då är det klart att vissa oroar sig för att saker kommer gå tillbaka till hur det var förr.
Men det har aldrig funnits så många band i Göteborg som det gör nu, och det kommer ständigt nya till spelningarna som inser hur fett det är med hardcore och hittar sin plats i scenen, som kommer fortsätta driva och utveckla det. Det finns redan dussintals unga som tycker hardcore är fett och kommer fortsätta med det de gör, vare sig det fortsätter vara trendigt eller inte. Nu är det heller inte bara Moral Panic som bokar spelningar längre. X-Up i Göteborg och Borås Hardcore har dragit igång, den nya generationen bildar egna konstellationer som blir självständiga i scenen.
Oavsett om publikantalet minskar eller inte kommer Göteborg hardcore vara levande och starkt ett bra tag till. Med band som Dogfight, Bound 2 Break, FEDxUP Och flera nya band på gång kan man inte bli annat än hoppfull och taggad inför framtiden. För att inte tala om Bulls Shitt som blivit bokade i USA, Sidestep som har en fet ny LP på gång och andra band från stan som fortsätter spela och släppa musik som äger. Inte bara för Göteborgs scen, men för svensk hardcore i stort. Det är bara att vänta och se vad framtiden har att erbjuda.
Skrivet av Elvira Wallander.
Hardcore Sverige 